Sambon har ordet..
2011-08-12 / 23:27:45
Hej alla fans!
Efter många förfrågningar, tjat på stan och insändare i diverse tidningar så har jag lovat att göra ett gästinlägg i min kära sambos blogg.. Vem är då denna filur som fångat Pernillas hjärta? Jo Lars Henrik Loman såg ljuset för första gången den 14 augusti 1981 på Oskarshamns BB.. Uppvuxen i Oskarshamn i det då nybyggda området kokosnöten med far, mor och en syster samt massa kompisar i detta område. Det var aktiviteter hela dagarna, landhockey på somrarna och på vintern spolade vi upp is på tennisbanan. Kan inte tänka mig en bättre uppväxt. Spelade även hockey och fotboll med IKO och OAIK, där även min far var tränare. Skolan då? Jo förskolan klarade jag av uppe i Norrtorn sedan vidare med årskurs 1-6 på Norra Skolan, 7-9 på Vallhalla och avslutade på Byggprogrammet på Oscarsgymnasiet som student år 2000 .. Yrkeslivet då? Har varit involverad i ishockey laget här i stan sedan barnsben och var med pappa redan som liten och hjälpte till med att bära klubbor och fylla på vatten då han var materialförvaltare, vilket han började med redan på slutet av 60-talet. Men i mitten på 90-talet blev det mer och mer att göra med hockeyn så farsan behövde mer hjälp.. Nyfiken och intresserad som jag var så började jag lära mig saker undan för undan, på gymnasiet valde jag bort vissa ämnen för att man skulle kunna vara med på samtliga matcher och träningar.. Så kom det en dag i början på 2000 talet, farsan och jag satt med styrelsen och lade upp framtidsplaner. Dom kom med förslaget att du Henke tar över materialbiten och pappa Lasse sköter lagledarbiten. Kom lite som en chock, knappt 20 år och ska vara ansvarig för utrustning för miljoner kronor. Men man växer med uppgiften. Vi var i kvalserien till elitserien våren 2001 och 2005, hade den lägsta materialförbrukningen i hela serien.. Försäljaren på Bauer / Nike kunde inte fatta hur vi kunde bedriva verksamheten i den näst högsta serien med så lite inköp.. Vilket jag tog som en stor komplimang och det kändes som att man lyckats bra. Sommaren 2005 drabbades sedan min far av cancer, otroligt tungt besked för hela familjen. Farsan som inte hade varit på undersökning sedan skolan började plötsligt åka in på sjukhus vecka efter vecka, opererades i Linköping två gånger och fick åka på cellgifter en vecka i månaden.. Usch det var en tung tid, han avled 4 Maj 2007 på Oskarshamns sjukhus.. Under tiden vi höll på med hockeyn hade vi även andra sysslor. Vi hade en firma med automatservice (Kaffe,Godis,Läsk) drev en glasskiosk samt körde ut hyrbilar. Man kan säga att farsan och jag gjorde allt tillsammans. Nu var jag helt plötsligt ensam, hur skulle jag lösa detta? Jag lovade min far på dödsbädden att jag ska fixa allt, och jag ska framförallt leva efter ditt motto Lev Livet Leende. Vi sålde av glasskiosken, men automatservice, bilarna och hockeyn skulle jag fixa.. Vid denna tidpunkt var nästan alla andra materialförvaltare i serien heltidsanställda. Men jag körde på, tog in en barndomskamrat som hjälp på matcherna men skötte i övrigt både lagledarbiten med att beställa bussar, mat,hotell,flyg osv. Samt att ansvara för allt material med att beställa utrustning,slipa skridskor,tvätta,städa och hålla ordning på allt.. och även hinna med att fylla på automater på dagarna och hyrbilar på helgerna.. Det gick i två år, sen satt man på ett nytt möte. Denna gång med Dag Larsson. Jag kände att det blev för mycket, bara hockeyn tog 60 timmar i veckan och var inte längre någon vintersport det hade blivit en året runt sport. Och nu kände jag att det var dags att välja sida.. Köra egna firman eller satsa på hockeyn.. ”Du gör ett kanonjobb och alla är jättenöjda med dig” började samtalet, ”men vi har dåligt med pengar och måste skära ner” Inte svårt att välja vilken fot man skulle ställa sig på då. Kan berätta hur mycket som helst om ishockeyn och har hur många historier som helst, men det får bli en annan gång. Nu mera har jag bara automaterna och kör ut hyrbilar samt dömer ishockey. Och bor i min mors föräldrahem i Påskallavik som jag köpte, renoverade och flyttade in den 15 april 2007. Fyra år efter det flyttade min underbara sambo in i huset och jag har även denna våren investerat i en pool på baksidan. Även den har ishockey anknytning då en gammal ordförande har byggt den :) Så mina vänner, det var lite om mig. Sköt om er och glöm inte Lev Livet Leende !
//Henke.
Efter många förfrågningar, tjat på stan och insändare i diverse tidningar så har jag lovat att göra ett gästinlägg i min kära sambos blogg.. Vem är då denna filur som fångat Pernillas hjärta? Jo Lars Henrik Loman såg ljuset för första gången den 14 augusti 1981 på Oskarshamns BB.. Uppvuxen i Oskarshamn i det då nybyggda området kokosnöten med far, mor och en syster samt massa kompisar i detta område. Det var aktiviteter hela dagarna, landhockey på somrarna och på vintern spolade vi upp is på tennisbanan. Kan inte tänka mig en bättre uppväxt. Spelade även hockey och fotboll med IKO och OAIK, där även min far var tränare. Skolan då? Jo förskolan klarade jag av uppe i Norrtorn sedan vidare med årskurs 1-6 på Norra Skolan, 7-9 på Vallhalla och avslutade på Byggprogrammet på Oscarsgymnasiet som student år 2000 .. Yrkeslivet då? Har varit involverad i ishockey laget här i stan sedan barnsben och var med pappa redan som liten och hjälpte till med att bära klubbor och fylla på vatten då han var materialförvaltare, vilket han började med redan på slutet av 60-talet. Men i mitten på 90-talet blev det mer och mer att göra med hockeyn så farsan behövde mer hjälp.. Nyfiken och intresserad som jag var så började jag lära mig saker undan för undan, på gymnasiet valde jag bort vissa ämnen för att man skulle kunna vara med på samtliga matcher och träningar.. Så kom det en dag i början på 2000 talet, farsan och jag satt med styrelsen och lade upp framtidsplaner. Dom kom med förslaget att du Henke tar över materialbiten och pappa Lasse sköter lagledarbiten. Kom lite som en chock, knappt 20 år och ska vara ansvarig för utrustning för miljoner kronor. Men man växer med uppgiften. Vi var i kvalserien till elitserien våren 2001 och 2005, hade den lägsta materialförbrukningen i hela serien.. Försäljaren på Bauer / Nike kunde inte fatta hur vi kunde bedriva verksamheten i den näst högsta serien med så lite inköp.. Vilket jag tog som en stor komplimang och det kändes som att man lyckats bra. Sommaren 2005 drabbades sedan min far av cancer, otroligt tungt besked för hela familjen. Farsan som inte hade varit på undersökning sedan skolan började plötsligt åka in på sjukhus vecka efter vecka, opererades i Linköping två gånger och fick åka på cellgifter en vecka i månaden.. Usch det var en tung tid, han avled 4 Maj 2007 på Oskarshamns sjukhus.. Under tiden vi höll på med hockeyn hade vi även andra sysslor. Vi hade en firma med automatservice (Kaffe,Godis,Läsk) drev en glasskiosk samt körde ut hyrbilar. Man kan säga att farsan och jag gjorde allt tillsammans. Nu var jag helt plötsligt ensam, hur skulle jag lösa detta? Jag lovade min far på dödsbädden att jag ska fixa allt, och jag ska framförallt leva efter ditt motto Lev Livet Leende. Vi sålde av glasskiosken, men automatservice, bilarna och hockeyn skulle jag fixa.. Vid denna tidpunkt var nästan alla andra materialförvaltare i serien heltidsanställda. Men jag körde på, tog in en barndomskamrat som hjälp på matcherna men skötte i övrigt både lagledarbiten med att beställa bussar, mat,hotell,flyg osv. Samt att ansvara för allt material med att beställa utrustning,slipa skridskor,tvätta,städa och hålla ordning på allt.. och även hinna med att fylla på automater på dagarna och hyrbilar på helgerna.. Det gick i två år, sen satt man på ett nytt möte. Denna gång med Dag Larsson. Jag kände att det blev för mycket, bara hockeyn tog 60 timmar i veckan och var inte längre någon vintersport det hade blivit en året runt sport. Och nu kände jag att det var dags att välja sida.. Köra egna firman eller satsa på hockeyn.. ”Du gör ett kanonjobb och alla är jättenöjda med dig” började samtalet, ”men vi har dåligt med pengar och måste skära ner” Inte svårt att välja vilken fot man skulle ställa sig på då. Kan berätta hur mycket som helst om ishockeyn och har hur många historier som helst, men det får bli en annan gång. Nu mera har jag bara automaterna och kör ut hyrbilar samt dömer ishockey. Och bor i min mors föräldrahem i Påskallavik som jag köpte, renoverade och flyttade in den 15 april 2007. Fyra år efter det flyttade min underbara sambo in i huset och jag har även denna våren investerat i en pool på baksidan. Även den har ishockey anknytning då en gammal ordförande har byggt den :) Så mina vänner, det var lite om mig. Sköt om er och glöm inte Lev Livet Leende !
//Henke.
/NillanL
Kommentarer!
Sara säger:
Fint skrivet!
Ellen säger:
Väldigt bra skrivet:)! Mkt berörande!
